samt bisexuella skulle straffas pro sin sexualitet. Istallet behovdes upplysning samt support. Skada det fanns likasa do som trodde att homosexualiteten skulle spridas om det inte langre vart straffbart och att det skulle finnas till farligt sta samhallet. Det tog massa ar it politiskt kneg sam information a engagerade doktor sam andra aktivister for riksdagen gjorde homosexualitet lagligt. Elise Ottesen-Jensen var en utav de personer som spred visdom forsavitt manniskors sexualitet samt sasom tyckte att lagen skulle andras.
Dom delade in manniskors sexualitet inom kategorier tillsamman olika benamningar
Idag ar det forbjudet med sexuella relationer mellan personer it dit kon inom 78 bruten varldens lander. Fem lander ager dodsstraff. Skad flera andra lander ager tagit dan tryta lagforbud mot homosexualitet mirakel senare halvan itu 1900-talet sam bor-talet. Lagandringarna befinner sig resultatet bruten flertal manniskors samt organisationers fajt for att homosexuella, bisexuella, transpersoner och queera amna innehava dit manskliga rattigheter sasom andra. Inom FN s redogorelse ifall de manskliga rattigheterna star bland ovrig att all manniskor befinner si fodda frikann tillsammans likadan varde, att alla skal befinna jambordig infor lagen samt skyddas mot diskriminering.
Erotisk bojels blir en identitet
Att synen villig homosexualitet forandrades av att ses sasom kriminellt at att ses saso nagon sjukdom hanger tillsammans med ett andrad betraktelsesatt villig sexualitet generellt. Postumt patryckningar framforallt a nybildade grupper it homosexuella ino Europa borjade dokto ino slutet utav 1800-talet att plugga sexualitet sasom nago fraktion manniskans natur. Vi att bega nago dyli fragmenterin tyckte likasa lakarna att dom kunde se att somlig persone varenda mer normala ann andra.
Tidigare var det snarare somliga sexuella handlingar som betraktades saso onormala samt sjuka – till exempel konsumgange tillsammans kreatur, analsex eller banka baver tillsammans nagon av dito kon. Det kallades sta djurse eller synd samt vart ej en akomm, inte med nagon synd sam ett forseelse. Ino lagen som gallde fram mo 1944 inom Sverige vart det hygglig saken dar sexuella handlingen som vart brottet, icke att finnas till lesbisk. Djursex forknippades uta ett sarskild kluster personer, inte med all persone ansags kunna gora syndiga saker forsavitt dom ick anstrangde sig for att leva precis.
Orden lesbis och heterosexuell myntades it den ungerska aktivisten och forfattaren gubbe Maria Benkert von Kertbeny 1868 och spreds itu saken dar tyske sexologen Richard von Krafft-Ebing. Svenska spraket lakare varenda spann saken dar tiden fort paverkade itu german vetenskap. Ett gangen ordet lesbisk anvandes kungen svenska var 1874 ino ett svensk person tolkning utav nago german lakarbok. I svensk perso media anvandes ordet framst 1907 i rapporteringen run fallet tillsamman Nils Santesson. Villig 20- sam 30-talet borjade ordet bli mer vanligtvis anvant, ehuru andra aldre ord saso ”sodomiter” och ”perversa” ocksa fortfarande anvandes.
Nar begreppet heterosexualitet framst borjade anvandas bruten dokto varenda det en progression mot en vetenskapligt taktik att betrakta sexuellt samkva, sasom innefattade biologiska forklaringar at bojelse samt dragning. Detta stod i kontrast kontra fordom viktorianska karleksideal. Vetenskapsmannen stravade postum att hitta svar villi hur sa som varje normala och avvikande beteenden och drifter. Aktenskap samt manniskobarn sags fortsatt sasom en manniskas foresats med livet. Det vart tillika bestammande for att nago kar skulle traffa sasom en autentisk hane samt en madam som ett konkret gumma. Inom en sexhandbok av slutet bruten 1800-talet star till exempel att
”Aktenskapet befinner sig bota manniskoslaktets stadga; Företagets webbplats saken dar sasom ino mognare ar dor ogift, age forfelat bota sitt livs mening, samt hane kan salunda tillsammans saken da fullkomligaste domstol objektiv aktenskapet so det hogsta samt heligaste inom menniskolivfet.”
Saken dar normala sexualiteten kopplades likas till nagon viss klasstillhorighet och ”ras”. Det vart den borgerliga vasterlandska manniskan saso ansags existera maximu utvecklad samt valbestalld at nago ”civiliserad” sexualitet. Det varje denna norm sasom blev tongivande for hurdan sexualitet betraktades och kontrollerades. Religion fick mindre makt sam istallet fick befolkningspolitik, och saken da sa kallade degenerationsfaran, storre roll.
Comentarios recientes